Hjälp
Logo Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

Start / Genomlysning / Malmö / Pyelografi - antegrad
Genomlysning

Pyelografi - antegrad

SOS-kod: 51200
Ansvarig metodsida: Aron Lali
Metodansvarig läkare: Susanna Holst
Metodansvarig röntgensjuksköterska/BMA: Aron Lali
Godkännare: Susanna Holst

Allmänt:

 

Undersökningen görs under rena förhållanden via en perkutan nefrostomikateter. Viktigt är att försöka undvika luftbubblor i sprutan som kan misstas för stenar vid bedömning.

 

 

 

 

Patientförberedelser:

  • Bukläge, om möjligt, annars ryggläge.
  • Den aktuella sidan ska peka ut mot rummet.
  • Mellanslang och uribag ska avlägsnas innan tvätt.
  • Huden samt den gamla nefrostomin ska desinficeras med Ofärgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml.
  • Fäst en röd/vit kork på nefrostomin.
  • Avrinningspåsen ska fästas strax under nefrostomin.

 

Dukning:

 

Proceduren ska dukas rent.

  • 1 st uppdragningskanyl
  • 2 st 20 ml luerlock sprutor
  • 1 st sprutfat
  • 1 st avrinningspåse
  • 2 st rena "mössor"

Omläggningsmaterial: Sårfilm, Tegaderm, sterila kompresser och Flexitrak.

 

 

Kontrast/läkemedel:

 

Omnipaque 140 mgI/ml: 20 - 50 ml (kan behövas mer)

Ofärgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml

 

 

Bildtagning och metod:

 

Gravida: Var god och ta upp följande protokoll för gravida patienter:

Gravid Uro/Buk. Singel exponering, Pulse Rate 2p/s. Vid behov får läkaren öka pulsen från 2 till 3p/s.

 

 

Barn: Var god och ta upp följande protokoll för barn utifrån vikt:

Barn Uro/Buk, Singel exponering, Pulse Rate 2p/s. Beroende på vad barnet väger kan man välja viktbaserad program.

 

 

Vuxna: Var god och ta upp följande protokoll för vuxna patienter: Uro/Buk Lågdos, Singel exponering, Pulse rate 4p/s.

 

Ställ in c- bågen och bordet effektivt för att minimera stråldos!  

 

       

 

Utförs av läkare:

 

Exponera tombilder på aktuell sidas urinvägar. Samtliga bilder ska överlappa varandra:

 

● Frontal projektion, över njurens samlingssystem (180 grader).

 

● Vinklad projektion, över njurens samlingssystem (180- 45 grader d.v.s. 130 grader).

Kotpelaren ska frigöras varför detektorn vrids mot undersökaren. Ligger patienten i ryggläge vrids detektorn från undersökaren.

 

● Frontal projektion över uretären.

 

● Vinklad bild över blåsan, ca 20 grader caudalt (detektorn rör sig från patientens huvud om denna ligger i bukläge och mot huvudet om patienten ligger i ryggläge). I bildfältets övre begränsning ska promontoriet inkluderas, ileopektineala linjerna lateralt och pubic ramus inferior i bildfältets nedre begränsning (en så kallad blåsbild).

 

Koppla kontrastsprutan till katetern. Administrera kontrasten tills bra fyllnad av njurbäcken och uretär erhålles och att passage till urinblåsan kan visualiseras alternativt tills hinder påvisas. Mängden kontrast som administreras beror på flera faktorer men ska styras av att erhålla bra bilder samt att patienten inte onödigtvis ska få ont av undersökningen.

 

Bildtagning med kontrast:

 

● Samma projektioner som vid tombilder används.

 

● Vid behov, ta fler bilder.

 

● Fråga patienten om smärta och notera eventuellt motstånd vid kontrastingjutning. Vid misstänkt komplett avflödeshinder, måste kontrast ges tills man känner motstånd och patienten uppger smärta – först under de premisserna kan man vara säker på att avflödeshindret är komplett.

                    

 

Avslutning:

 

Låt överflödig kontrast få rinna ut i uppsamlingspåsen. Stäng katetern eller koppla på kateterpåse.

Undersökningen läggs till morgondagens rond: URO_MAR.

 

 

Utlåtande:

 

Beskriv/kommentera:

● Kringlans läge

● Eventuella stenar (inkl deras läge och ungefärliga storlek)

● Eventuella symtom (smärta) hos patient vid kontrastingjutning

● Eventuell tryckstegring vid kontrastingjutning

● Eventuella avflödeshinder/strikturer

 

 

 

Kommentar:

 

Observera att transplanterade njurar ej känner av smärta, varför inte detta kan användas som riktmärke i hur mycket kontrast som administreras.

 

Ibland önskar inremitterande att nefrostomin ska dras efter avslutad undersökning (förutsatt att det är fritt avflöde). I regel ska patienten ha haft nefrostomin stängd i ca 2 dygn utan symtom innan dragning. Om patienten berättar att nefrostomin inte har varit stängd, drar vi den inte, utan låter patienten gå hem med stängd nefrostomi. Denna får sedan dras hos urologen ett par dagar senare. Detta ska framgå ur utlåtandet.

Är nefrostomin lagd av Urologen sätter de förutom ett svart stygn även ett par vita stygn. De vita stygnen ska ej dras.

                


Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus
Författad av: Anita Brinck 2019-08-19
Uppdaterad av: Aron Lali 2023-10-25