Allmänt:

Görs under sterila förhållanden.

Ibland kommer patienter med bilaterala nefrostomier. Kan patienten ligga i bukläge bytes dessa i samma session, d.v.s. att båda sidor sterilkläs och utförande läkare och sköterska bara byter sida när den ena sidan är klar. När man byter sida byter man också till nya sterila handskar.

Kan patienten inte ligga i bukläge, får bytena göras i två sessioner, d.v.s. att man först åtgärdar den ena sidan och därefter får man vända på patienten och ånyo sterilklä innan den andra sidan åtgärdas

Patientförberedelser:

• Den aktuella sidan ska peka ut mot rummet.
• Mellanslang och uribag ska avlägsnas innan primär tvätt.
• Huden samt den gamla nefrostomin ska desinficeras med Ofärgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml.
• Fäst en röd/vit kork på nefrostomin.
• Vid sekundär tvätt ska huden runt nefrostomin och hela nefrostomin tvättas med Färgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml.
• Patienten ska kläs med de sterila dukar som finns i biopsisetet.
• Avrinningspåsen ska fästas strax under nefrostomin.
• Förstärkaren och manöverpanelen ska kläs sterilt.

Dukning:

Proceduren ska dukas sterilt.

• 1 st biopsiset (grönt)
• 1 st. nefrostomikateter, ta reda på storleken
• 1 st Amplatz-ledare
• 1 st mellanslang
• 1 st uribag (tömbar)
• 1 st avrinningspåse
• 2 st sterila "mössor"

Omläggningsmaterial: Sårfilm, Tegaderm, sterila kompresser och Flexitrak.

Kontrast/läkemedel:

Omnipaque 140 mgI/ml: 20 - 40 ml

Natriumklorid 9 mg/ml: 20 ml

Ofärgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml

Färgad Klorhexidinsprit 5 mg/ml

Bildtagning och metod:

Gravida: Var god och ta upp följande protokoll för gravida patienter:

Gravid Uro/Buk. Singel exponering, Pulse Rate 2p/s. Vid behov får läkaren öka pulsen från 2 till 3p/s.

Barn: Var god och ta upp följande protokoll för barn utifrån vikt:

Barn Uro/Buk, Singel exponering, Pulse Rate 2p/s. Beroende på vad barnet väger kan man välja viktbaserad program.

Vuxna: Var god och ta upp följande protokoll för vuxna patienter: Uro/Buk Lågdos, Singel exponering, Pulse rate 4p/s.

Ställ in c- bågen och bordet effektivt för att minimera stråldos!  

Utförs av läkare:

● I genomlysning visualiserar man kringlan. Blända in och optimera bilden för att minimera strålning.

● Ge kontrast i genomlysning, för att se kringlans läge i relation till njurbäckenet. Spara en genomlysningsbild över kringlan, och lägg upp den som referens på bildskärmen.

● Är kringlan inte i rätt läge, försök att manipulera in kringlan i njurbäckenet, antingen bara genom att trycka in den försiktigt eller över ledare.

● Vik kateterslangen ca 10 cm från hudplanet och skär/klipp av den.

● För in en Amplatzledare i genomlysning till den når utanför den befintliga kateterkringlans spets. Kommer man inte igenom med Amplatz kan man i första hand försöka “sota” katetern med Amplatzledaren. I annat fall kan man försöka byta till en styv hydrofil ledare (ål).

● Dra ut den befintliga nefrostomikatetern i genomlysning medan ledaren hålls på plats.

● För in den nya katetern i genomlysning. Stanna med förstyvaren när samlingssystemet nås och avancera med katetern utan förstyvaren tills ledaren täcks.

● Backa ledaren och förstyvaren. Oftast lägger sig katetern i en kringla spontant. Ibland kan man behöva manipulera/rotera katetern för att katetern ska kringla sig. Ge kontrast. Spara genomlysningsbild.

● Dra i trådarna och snurra dem runt slangen. Fäst med den u-formade plastbiten och skruva av plastplattan.

Avslutning:

Undersökningen läggs till morgondagens Uro_Mar.

Kommentar:

I utlåtandet kan man med fördel nämna den befintliga kateterns tjocklek, den befintliga kateterkringlans läge, vilken ledare man använt samt vilket läge den nya kateterkringlan har. Det bör också framgå om bytet har varit lätt eller komplicerat.

Det finns en möjlighet att låsa upp trådlåset istället för att skära/klippa nefrostomislangen. Fördelen med det är att man lättare kan justera mängden kontrast (instillation/aspiration) om det skulle behövas.