Ultraljud av urinvägarna (njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör) spelar sedan lång tid en viktig roll vid utredning och uppföljning av urinvägssjukdomar hos barn.

Indikationer

• Utredning vid urinvägsinfektion
• Utredning vid misstänkt urinvägsanomali
• Utredning vid misstänkt tumörsjukdom
• Utredning av medicinsk njursjukdom
• Utredning vid misstänkt urinvägskonkrement
• Uppföljning av pre- eller postnatalt upptäckt hydronefros
• Uppföljning av tumör- eller cystsjukdom i njurarna
• Uppföljning av konstaterad njurskada
• Uppföljning efter kirurgiska ingrepp inom urinvägarna

Kontraindikationer

Några kontraindikationer finns inte.

Mätprincip 

En 2-dimensionell bild (2-D-bild) av organen erhålls med hjälp av ultraljud som reflekteras från vävnader med olika akustisk impedans. Även ultraljud med dopplerteknik används för att värdera blodflöde kvantitativt (pulsad doppler) och kvalitativt (färgdoppler).

Ultraljudsundersökning av urinvägarna är sedan lång tid en väl beprövad förstahandsmetod för utredning och kontroll av många sjukdomstillstånd inom urinvägarna.

Mätning av njurarnas längd med ultraljud, framförallt på barn, är en bedömning med en noggrannhet som inte är på mm-nivå. Äldre studier (Stokland et al 1994) visar på en interobserver variability på +/- ½ cm. Med dagens nyare apparater kan detta sannolikt vara något lägre, men storleksordningen torde vara densamma. Vi anger pga detta vanligen njurlängden i halvcentimetersintervall. Normalintervallen för njurlängd hos barn är dessutom vida. 

Specialister och ST-läkare går gemensamt igenom bildmaterialet från ST-läkarnas undersökningar inklusive mätningar. ST-läkarna ska vara frikostiga med att dokumentera såväl stillbilder som svep i 2 plan. I ett inledningsskede undersöker både ST-läkare och specialist patienterna och vi ser då om det finns för stora skillnader i våra respektive mätvärden. 
Även specialisterna på sektionen granskar frikostigt varandras bilder i rondsituationer och vid behov av second opinion. 

Många andra faktorer än undersökaren kan också variera och påverka mätresultaten från gång till gång, tex barnets samarbetsvilja, skymmande tarmgas och blåsfyllnad.

Att säkerställa progress/regress med hjälp av en klarlagd mätvariabilitet kan låta bra, men i praktiken är det tveksamt om det har något avgörande värde då även andra faktorer än undersökaren kan påverka bildkvaliteten och mätresultatet, där en icke kvantitativ, erfarenhetsmässigt baserad bedömning är att föredra. 

Ultraljud ger, till skillnad från många andra diagnostiska metoder avseende urinvägarna, inte någon strålbelastning, vilket är speciellt viktigt när det gäller barn. Undersökningen innebär även ett minimalt obehag för barnet.

Ultraljudsutrustning som används är Toshiba Aplio i700 tillsammans med

transducer 11MC4, 10C3, i8CX1, 14L5 och i18LX5.

Om annan ultraljudsutrustning behöver utnyttjas används den mest lämpade transducern.

FUNKTIONS-, SÄKERHETS- OCH PRESTANDAKONTROLL SAMT KONTROLL AV STRÅLSKYDD

Principer
Medicinteknisk utrustning ska enligt Socialstyrelsens författning HSLF-FS 2021:52 vara säker, medicinskt ändamålsenlig och leveranskontrollerad. Personalen ska vara utbildad på aktuell utrustning, bruksanvisningar och teknisk dokumentation ska vara tillgängliga. Utrustningen ska utrangeras när den inte längre får användas.

Leveranskontroll görs före första kliniska användningen av utrustningen. Denna omfattar alla parametrar och funktioner som påverkar bildkvalitet och utgångsvärden tas fram för att användas som jämförelseunderlag vid kommande årliga kontroller. 

Konstaterade avvikelser åtgärdas snarast av teknisk personal. Prestandakrav på utrustningen samt handlingsplan vid konstaterade avvikelser finns dokumenterat på MTA.

Utförande
Rutiner och metoder för leveranskontroll, förebyggande underhåll och kalibreringskontroll beskrivs i kvalitetsmanualen. I det medicintekniska inventariesystemet administreras felanmälan, felavhjälpande dokumenteras i ett åtgärdsregister och planerade kontroller och underhåll dokumenteras i ett underhållsregister. För periodiska kontroller finns en detaljerad beskrivning hos MTA.

Daglig kontroll av maskinfunktion görs då utrustningen startas.

Löpande kontroller sker i samband med inskrivning av patientnamn och byte av transducer.

FÖRBEREDELSER PÅ RÖNTGENAVDELNINGEN

Administrativa förberedelser
Med remissen som underlag ankomstregisteras patienten i RIS (Radiologiskt Informations System) i receptionen på röntgenavdelningen.

Speciella förberedelser
Starta utrustning.

Ta fram patientens namn och personnummer från RIS.

Kontrollera på skärmen att inställningen är gjord för aktuell undersökning.

Kontrollera att rätt transducer sitter i transducerportarna. 

PATIENTFÖRBEREDELSER OCH -SÄKERHET

Kallelseinstruktioner
Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.

Patientförberedelser på vårdavdelning/remitterande instans
Vid misstänkt patologi med engagemang av urinblåsan ska patienten ha så full blåsa som möjligt, för övrigt erfordras inga förberedelser.

Patientsäkerhet
Se avsnitt "Patientsäkerhet" i kvalitetsmanualen. 

Patienten ska aldrig lämnas obevakad i undersökningsrummet.

Patientidentifiering
Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.

UNDERSÖKNINGSPROCEDUR

Utförande  

Följ anvisningarna för metoden för utförande.
 
Kriterier för korrekt bildframställning
 
Följ anvisningarna för metoden angående kriterier för korrekt bildframställning.

Bildkvalitet och exponering

God bildkvalitet uppnås genom:

• Rätt val av transducer
• Avsedda maskinprogram
• Optimerade parametrar (förstärkning (gain), djup, fokus)

Dokumentation
I RIS dokumenteras följande:

• ID-kontroll 
• ansvarig för undersökningen
• undersökningskod
• undersökningsrum
• tidpunkt för påbörjad och avslutad undersökning
• omvårdnadsdokumentation när avvikelse sker mot våra skriftliga rutiner
• avvikelserapportering i separat system

Rengöring

• Noggrann rengöring av transducer med godkänt rengöringsmedel
• Avtorkning av undersökningsbrits
• Använt engångsmaterial kasseras
• Om smittrisk föreligger, följ anvisningar enligt Handboken för Hälso- och sjukvård med lokala anvisningar, se SUS intranät – Vårdhygien.

BILDBEARBETNING OCH ARKIVERING 

Ansvarig röntgenpersonal ska:

• kontrollera bildernas ID mot remiss
• skicka bilderna till PACS - detta sker automatiskt
• svara för att bilderna är arkiverade

Efter bildbearbetning får läkaren remissen för granskning av undersökningen och diktering. Granskande radiolog kontrollerar bilder och remiss med avseende på ID, organ och sidomarkering.

Utlåtandet ska innehålla bedömning huruvida njurar, urinledare och urinblåsa har normalt utseende eller om det förekommer patologiska fynd, som i så fall beskrivs mer ingående. Frågeställningen ska besvaras.

Vid långt utlåtande ska detta avslutas med en sammanfattning.

Se även Regiongemensamma riktlinjer för radiologiska utlåtanden” på vårdgivare.skane.se, vårdriktlinjer, bild- och funktionsmedicin, vårdprogram och riktlinjer, radiologiska utlåtanden.

FELKÄLLOR
Följande vanliga felkällor bör uppmärksammas:

• Fel patient

• Felaktig sidomärkning

• Fel undersökningskod

• Tekniska fel

• Felaktigt val av transducer 

OLYCKSFALLSRISKER OCH ARBETSMILJÖPROBLEM 

Inga olycksfallrisker.

Arbetsmiljöproblemen sammanhänger med obekväm arbetsställning och statisk belastning på armar/nacke.

Vidare förekommer buller och klimatproblem, orsakade av bl a fläktljud och värmeavgivning från apparaten.

REFERENSER

• Siegel Marilyn J (ed): Pediatric sonography 4th edition. Lippincott Williams & Wilkins 2010. ISBN 978-1-60547-665-0.

• Fotter Richard (ed): Pediatric uroradiology 2nd revised edition. Springer 2008. ISBN 978-3-54033-004-2. 

• Slovis Thomas L (ed): Caffey’s pediatric diagnostic Imaging 11th edition. Mosby 2008. ISBN 978-0-323-04520-9.

   

• Stokland E, Hellstrom M, Hansson S, Jodal O, Oden A, Jacobsson B: Reliability of ultrasonography in identification of reflux nephropathy in cheldren. BMJ 1994; 309 doi: https://doi.org/10.1136/bmj.309.6949.235 (Published 23 July 1994)Cite this as: BMJ 1994;309:235