Ultraljudsundersökning av höftleder | SOS-kod: 96700 Ansvarig metodsida: Anita Brinck |
Metodansvarig läkare: Maja Sloth |
MEDICINSK BAKGRUND
Ultraljud av höftlederna spelar sedan lång tid en viktig roll vid undersökning av sjukdomar i höftleder som kan presentera med smärta och/eller gångsvårigheter.
|
Indikationer Utredning av:
- inflammatorisk ledsjukdom
- misstäkt höftledsinfektion
- orsak till nytillkomna gångsvårigheter
- konstaterad höftledsartrit
Kontraindikationer
Några kontraindikationer finns inte.
|
Mätprincip
En 2-dimentionell bild (2-D-bild) av varje höftled med hjälp av ultraljud som reflekteras från skelett, mjuka vävnader och vätska med olika akustisk impedans. Även ultraljud med dopplerteckning kan användas för att värdera blodflöde kvalitativt (färgdoppler, powerdoppler).
|
VALIDERING
Ultraljudsundersökning av höftleder är sedan lång tid en väl beprövad förstahandsmetod för utredning och kontroll av många sjukdomstillstånd inom höftlederna.
Ultraljud ger, till skillnad från många andra diagnostiska metoder avseende höftlederna (konventionell röntgenundersökning, datortomografi, scintegrafi) inte någon strålbelastning, vilket är speciellt viktigt när det gäller barn och ungdomar. Undersökningen innebär även ett minimalt obehag för patienten.
|
UTRUSTNING
Ultraljudsutrustning som används är Toshiba Aplio i700 tillsammans med
transducer 11MC4, 10C3, i8CX1, 14L5 och i18LX5.
Om annan ultraljudsutrustning behöver utnyttjas används den mest lämpade transducern.
|
FUNKTIONS-, SÄKERHETS- OCH PRESTANDAKONTROLL SAMT KONTROLL AV STRÅLSKYDD
Principer Medicinteknisk utrustning ska enligt Socialstyrelsens författning HSLF-FS 2021:52 vara säker, medicinskt ändamålsenlig och leveranskontrollerad. Personalen ska vara utbildad på aktuell utrustning, bruksanvisningar och teknisk dokumentation ska vara tillgängliga. Utrustningen ska utrangeras när den inte längre får användas.
Leveranskontroll görs före första kliniska användningen av utrustningen. Denna omfattar alla parametrar och funktioner som påverkar bildkvalitet och utgångsvärden tas fram för att användas som jämförelseunderlag vid kommande årliga kontroller.
Konstaterade avvikelser åtgärdas snarast av teknisk personal. Prestandakrav på utrustningen samt handlingsplan vid konstaterade avvikelser finns dokumenterat på MTA.
Utförande Rutiner och metoder för leveranskontroll, förebyggande underhåll och kalibreringskontroll beskrivs i kvalitetsmanualen. I det medicintekniska inventariesystemet administreras felanmälan, felavhjälpande dokumenteras i ett åtgärdsregister och planerade kontroller och underhåll dokumenteras i ett underhållsregister. För periodiska kontroller finns en detaljerad beskrivning hos MTA.
Daglig kontroll av maskinfunktion görs då utrustningen startas.
Löpande kontroller sker i samband med inskrivning av patientnamn och byte av transducer.
|
FÖRBEREDELSER PÅ RÖNTGENAVDELNINGEN
Administrativa förberedelser Med remissen som underlag ankomstregisteras patienten i RIS (Radiologiskt Informations System) i receptionen på röntgenavdelningen.
Speciella förberedelser Starta utrustning.
Ta fram patientens namn och personnummer från RIS.
Kontrollera på skärmen att inställningen är gjord för aktuell undersökning.
Kontrollera att rätt transducer sitter i transducerportarna.
|
PATIENTFÖRBEREDELSER OCH -SÄKERHET
Kallelseinstruktioner Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.
Patientförberedelser på vårdavdelning/remitterande instans Det behövs inga särskilda förberedelser inför undersökningen.
Patientsäkerhet Se avsnitt "Patientsäkerhet" i kvalitetsmanualen.
Patienten ska aldrig lämnas obevakad i undersökningsrummet.
Patientidentifiering Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.
|
UNDERSÖKNINGSPROCEDUR
Utförande
Följ anvisningarna för metoden för utförande. Kriterier för korrekt bildframställning Följ anvisningarna för metoden angående kriterier för korrekt bildframställning.
Bildkvalitet och exponering
God bildkvalitet uppnås genom:
- Rätt val av transducer
- Avsedda maskinprogram
- Optimerade parametrar (förstärkning (gain), djup, fokus)
Dokumentation I RIS dokumenteras följande:
- ID-kontroll
- ansvarig för undersökningen
- undersökningskod
- undersökningsrum
- tidpunkt för påbörjad och avslutad undersökning
- omvårdnadsdokumentation när avvikelse sker mot våra skriftliga rutiner
- avvikelserapportering i separat system
Rengöring
- Noggrann rengöring av transducer med godkänt rengöringsmedel
- Avtorkning av undersökningsbrits
- Använt engångsmaterial kasseras
- Om smittrisk föreligger, följ anvisningar enligt Handboken för Hälso- och sjukvård med lokala anvisningar, se SUS intranät – Vårdhygien
|
PATIENT - EFTERVÅRD Denna undersökning erfordrar ingen speciell eftervård av patienten.
Patienten skickas hem från röntgenavdelningen eller till remitterande klinik eller annan eftervårdande klinik. |
BILDBEARBETNING OCH ARKIVERING
Ansvarig röntgenpersonal ska:
- kontrollera bildernas ID mot remiss
- skicka bilderna till PACS - detta sker automatiskt
- svara för att bilderna är arkiverade
|
UTFORMNING AV UTLÅTANDE
Efter bildbearbetning får läkaren remissen för granskning av undersökningen och diktering. Granskande radiolog kontrollerar bilder och remiss med avseende på ID, organ och sidomarkering.
Utlåtandet ska innehålla en kort beskrivning av patologiska fynd och besvara frågeställningen.
Vid coxit beskrivs utgjutning i leden och ev kapselsvullnad/synovit.
Vid långt utlåtande ska detta avslutas med en sammanfattning.
Se även Regiongemensamma riktlinjer för radiologiska utlåtanden” på vårdgivare.skane.se, vårdriktlinjer, bild- och funktionsmedicin, vårdprogram och riktlinjer, radiologiska utlåtanden.
|
FELKÄLLOR Följande vanliga felkällor bör uppmärksammas:
|
OLYCKSFALLSRISKER OCH ARBETSMILJÖPROBLEM
Inga olycksfallrisker.
Arbetsmiljöproblemen sammanhänger med obekväm arbetsställning och statisk belastning på armar/nacke.
Vidare förekommer buller och klimatproblem, orsakade av bl a fläktljud och värmeavgivning från apparaten.
|
MEDICINSKA KOMPLIKATIONER Inga medicinska kompikationer beskrivna. |
REFERENSER
-
Holsbeeck Marnix T: Musculoskeletal Ultrasound 2nd edition. Mosby
2001. ISBN 0-323-00018-5
-
Foundamentals of Muskuloskeletal Ultrasound. Saunders Elsevier 2007.
ISBN 978-1-4160-3593-0
-
Siegel Marilyn J (ed): Pediatric sonography 4th edition. Lippincott
Williams & Wilkins 2010. ISBN 978-1-60547-665-0.
-
Musculoskeletal Ultrasound Technical Guidlines IV. Hip. European
Society of MusculoSkeletal radiology.
http://www.essr.org/html/img/pool/hip.pdf
|
BILAGOR
Eventuella metodspecifika bilagor finns vid respektive metod. |
STANDARDBILDTAGNING VID OLIKA FRÅGESTÄLLNINGAR
UNDERSÖKNINGSPROCEDUR ULTRALJUDSUNDERSÖKNING AV HÖFTLEDER
Börja med att kontrollera identitet och att rätt kroppsdel och rätt sida undersöks.
Undersökningen utförs på barn och vuxna.
|
Utförande:
Ta fram patientdata i RIS.
Välj patientnamn i ultraljudsmaskinens arbetslista
Patienten undersöks i liggande med benen i neutral-/anatomiskt läge.
Aktivera rätt transducerport och skifta vid behov under undersökningen.
Skriv in sidomarkering på skärmen eller använd bodymarker på skärmen.
Anbringa gel på transducern.
Undersök patienten. Båda höftlederna undersöks med 2-D bilder. Den friska leden används då i jämförande syfte.
Undersökning med doppler/powerdoppler är valfritt tillägg.
Spara relevanta bilder i PACS. Minst ett längssnitt av vardera sida.
|
Kriterier för korrekt bildframställning
|
Med patienten i ryggläge är transducern placerad i lätt snedriktad längsgående riktning över collum femoris för att bedöma främre ledrecessen. Caput används som landmärke och ska vara till vänster på bilden. Acetabulum, caput och collum femoris ska hamna på ett och samma bildfält.
Bild 1. Placering av transducer i längssnitt.
Bild 2. Ultraljudsbild av hö höftled i längssnitt.
|
RUM/MODALITETER SOM UNDERSÖKNINGEN UTFÖRS PÅ
Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus
Författad av: Anita Brinck 2019-02-11
Uppdaterad av: Anita Brinck 2023-08-17