Öka storlek
Hjälp
Logo Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

susbof

Njurartärer

SOS-kod: 95500
Ansvarig metodsida: Adil Adlouni
ALLMÄNT

 

 

Höger njurartär avgår vanligtvis ventrolateralt från aorta och vänster njurartär mer dorsolateralt, 1-2 cm kaudalt om a. mesentercia superior. Aorta och avgångarna är djupt belägna retroperitonealt och tarmgas kan försvåra insynen vaför patienterna måste vara fastanade i minst 6 timmar. Generellt finns det inte ett tillvägagångssätt som är bäst för att visualisera och bedöma njurartärerna utan oftast är det en kombination av olika tillvägagångsätt. 

 

För bedömning av njurartärstenos med ultraljud och spektraldoppler kan man både titta på direkta och indirekta tecken. Flödeshastigheten i njurartärerna skall ligga under 120 cm/s (PSV). Flödeshastigheter mer än 180-200 cm/s talar för en stenosgrad över 60 %. Initial dopplerundersökning där man ser aliasing (vid korrekt inställd skala) ska väcka misstanke om stenos.

 

Indirekta tecken innefattar bl.a. tardus-parvus intrarenalt, ökad accelerationstid intrarenalt <0,07 sekunder och skillnad mellan njurarna i RI >5 %. Prevalensen av njurartärstenos är 1-5 % för alla med högt blodtryck i den generella befolkningen. 

 

Stöd för bedömning:

 

Njurstorlek - längd >8 cm talar för vital njure

                   längd <7 talar för ej vital, atrofisk njure (ej aktuell för operativa åtgärder)

 

Njurcortex - tjocklek av cortex >0,5 cm talar för vital njure

 

Resitansindex (RI) intrarenalt - mät RI på 3 olika ställen i njurparenkymet (övre, mellersta och nedre delen)

                                              enskilt lågt RI kan tala för stenos i polartär

                                              sidoskillnad mellan njurarna > 0,05 är ett observandum

 

Flöde i njurartärerna - peak systolic velocity (PSV) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

 

 

 


UNDERSÖKNINGSPROCEDUR

 

AP metoden: Patienten i ryggläge. Transducerplacering i epigastriet. Identifiera aorta och a.mesenterica superior. Höger njurartär avgår ventrolateralt från aorta och rider bakom vena cava inferior. Vinkeln mellan ultraljudet och avgången är oftast nära 90 grader (vilket ger en suboptimal Dopplersignal), försök att vinkla transducern så att en vinkel under 60 grader uppnås. Utför spektraldopplermätningen i kärlet precis vid avgången och vinkelkorrigera för korrekt flödeshastighet, detta kan göras med eller utan färgdoppler. Vänster njurartär avgår mer dorsalt och oftast i en vinkel som är mer optimalt för Doppler. Ett tips om vänster njurartär är svår att hitta, idenfiera vänster njurven vilken ofta är enkel att hitta och leta efter ett mindre kärl precis dorsalt härom. 

 

Djup inspiration (bukandning) ger ofta en bättre insyn då exempelvis levern används som ultraljudsfönster och andningsartefakter undviks. Men i vissa fall är friandning eller apné bäst beroende på patientes kroppskonstitution. Testa olika tillvägagångssätt. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vänster njurartär.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höger njurarär.

 

 

Flank/Coronar metod: Patienten i vänster sidoläge. Transducern longitidunellt. Försök använda levern som ultraljudsfönster. Identifiera aorta och svep ventralt till dorsalt för att hitta höger njurartäravgång. I denna vyn kommer höger njurartär peka mot transducern. Utför spektraldopplermätning precis vid avgången. Ett tips för att identifera höger njurartär är att först visualisera vena cava inferior och leta efter ett mindre kärl som löper precis dorsalt och försök följa kärlet till aorta. I denna vyn kan även vänster njurartär visaualiseras, leta efter ett kärl som avgår från aorta på motsatt håll (blå färg, från transducern). Utför spektraldopplermätning. 

 

 

 

 

Höger respektive vänster njurartär (Banana-peel sign). Notera hur levern används som fönster för att skapa en optimal bild. Denna patient har dubbla artärer på höger sida. 

 

 

 

 

 

 


 

 

Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus
Författad av: Adil Adlouni 2025-08-26
Uppdaterad av: Adil Adlouni 2026-06-13
Metodansvarig
Länkar