Vid panoramaundersökning kan framför allt hårdvävnader i tänder och käkar bedömas. Panoramaröntgen är tillämplig i följande situationer:

För bedömning av antal och läge av tandanlag och tänder på barn och ungdomar.

För bedömning av anatomi och patologi i tänder och alveolarutskott tillsammans med kompletterande intraorala undersökningar. Med panoramateknik och bra urval av intraorala bilder kan stråldosen minskas och informationsutbytet förbättras jämfört med helstatus.

Preoperativt inför anomalioperationer och inför käkbensförankrad protetik för bedömning av anatomiska förhållanden.

Vid översiktsundersökning av frakturer i mandibel.

För bedömning av skelettförändringar från i angränsande vävnader liggande tumörer.

Vid undersökning av spottsten.

Som översikt i samband med käkledsundersökning.

Indikationer

Antal tandanlag,preoperativ us inför anomalioperation samt patologiska tillstånd i käkarna.

Kontraindikationer

Inga kontraindikationer finns för denna undersökning.

VALIDERING

Panoramaundersökning har använts sedan 1960-talet med stadigt förbättrad teknik och med detta bättre informationsutbyte och lägre stråldos. Det diagnostiska utbytet för bedömning av tänder och alveolarutskott finns beskrivet bl.a. i SSI-rapport och avhandlingar. För diagnostik av patologiska tillstånd i mandibeln är slätröntgen inklusive panoramabild att föredra eller ett komplement till DT-undersökning av mandibel.

UTRUSTNING
SUS Lund: ProMax 3DMID (20 A), Orthophost (20 B)

SUS Malmö: Morita X800

För bildframställning används direktdigital detektor alternativt befintliga bildplattor och bildplattesystem.

Principer
Medicinteknisk utrustning ska enligt Socialstyrelsens författning HSLF-FS 2021:52 vara säker, medicinskt ändamålsenlig och kontrollerad och korrekt installerade innan de används på patienter. Personalen ska vara utbildad på aktuell utrustning, bruksanvisningar och teknisk dokumentation ska vara tillgängliga. Utrustningen ska utrangeras när den inte längre får användas. 

Leveranskontroll görs före första kliniska användningen av utrustningen. Denna omfattar alla parametrar och funktioner som påverkar bildkvalitet och stråldos och utgångsvärden tas fram för att användas som jämförelseunderlag vid kommande årliga kontroller. 

Röntgenutrustning och tillhörande kringutrustning kontrolleras i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens författning SSMFS 2018:5. Konstaterade avvikelser åtgärdas snarast av teknisk personal. Prestandakrav på utrustningen samt handlingsplan vid konstaterade avvikelser finns dokumenterat på Bild- och funktionsteknik (BFT). 

Utförande
Rutiner och metoder för leveranskontroll, förebyggande underhåll, kalibreringskontroll samt strålskyddskontroll beskrivs i kvalitetsmanualen. I det medicintekniska inventariesystemet administreras felanmälan, felavhjälpan dokumenteras i ett åtgärdsregister och planerade kontroller och underhåll dokumenteras i ett underhållsregister. För periodiska kontroller finns en detaljerad beskrivning hos BFT. 

Kontrollen av röntgenutrustningen utförs enligt SSM:s normer. Kontroll av stråldos och därmed relaterade parametrar utförs av Strålningsfysik.

Funktionen hos personliga strålskyddsutrustningar t ex blyförkläden kontrolleras årligen, se Strålskyddshandbok. Kontrollen dokumenteras.

Kalibrering av utrustningen ska ske enligt tillverkarens anvisningar.

FÖRBEREDELSER PÅ RÖNTGENAVDELNINGEN

Administrativa förberedelser
Med remissen som underlag ankomstregisteras patienten i RIS (Radiologiskt Informations System) i receptionen på röntgenavdelningen.

Speciella förberedelser
Alla avtagbara metalldelar i huvud,hals och i munnen avlägsnas.

Speciell läkemedelshantering

Ingen speciell läkemedelshantering.

PATIENTFÖRBEREDELSER OCH -SÄKERHET

Kallelseinstruktioner

Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.

Patientförberedelser på vårdavdelning/remitterande instans

Förberedelse såsom att ta bort gips/bandage kan komma i fråga.

Patientsäkerhet

Se avsnitt "Patientsäkerhet" i kvalitetsmanualen. 

Patienten ska aldrig lämnas obevakad i undersökningsrummet.

Patientidentifiering

Se avsnitt "Remiss, kallelse och undersökning" i kvalitetsmanualen.

Strålskydd

Röntgenundersökningen ska alltid utföras enligt ALARA-principen (as low as reasonably achievable), dvs så låg stråldos som möjligt med tillräcklig bildkvalitet för diagnos.

Allmänt om strålskydd finns att läsa i Strålskyddshandboken på Strålningsfysiks hemsida.

Hjälpande och stödjande personer En person som hjälper och stödjer patienten ska, om möjligt, lämna undersökningsrummet under bildtagning. Om patienten behöver stöd vid bildtagningen bör detta inte ges av röntgenpersonal. Gravid personal bör inte rutinmässigt bistå patienter under exponering. En stödjande person ska informeras om undersökningen och röntgensjuksköterskan ansvarar för att stråldosen blir så liten som rimligt möjligt.

Allmänt om stråldosreducerande åtgärder

Stråldosreducerande åtgärder:

• Noggrann inbländning. God inbländning reducerar stråldosen från både primär och sekundär strålning till organ som ligger utanför det område som ska undersökas. 
• Korrekt centrering.
• Exponering enligt aktuell exponeringstabell/lägsta möjliga dosnivå vid dosautomatik. 
• Exponering anpassad till objektets storlek.
• Utjämningsfilter.
• Kompression när patienten är kraftig och alltid (om möjligt) vid undersökning av organ i buk-bäckenregionen.
• Bukläge medför ofta kompression. En minskning med tre centimeter tillåter en halvering av dosen. 
• Gonadskydd – alla män < 50 år om strålfältet är närmare än 5 cm från gonaderna.
• Graviditetsfråga – alla kvinnor 15-50 år ska tillfrågas om eventuell graviditet vid undersökning av organ i buk-bäckenregionen. Om graviditet inte kan uteslutas ska undersökningen optimeras av radiolog, om möjligt skjutas upp eller konverteras till annan metod.
• Ej fler projektioner eller bilder än vad som behövs för korrekt diagnos. 
• Orsaker till omtag analyseras och brister åtgärdas.  

Strålskyddsåtgärder som kompression, gonadskydd och graviditetsfråga ska dokumenteras i RIS.

För de undersökningar för vilka Strålsäkerhetsmyndigheten har fastställt diagnostiska referensnivåer (DRN) (SSMFS 2018:5), bestäms stråldosen av sjukhusfysiker vid Strålningsfysik. Om stråldosen visar sig överskrida ska diagnostiska standardnivån (DSN) fastställas minst var tredje år samt efter ändringar av utrustning eller metod som kan påverka stråldosen till patienten (av sjukhusfysiker vid Strålningsfysik). Vid nyanskaffning av utrustning ska en ny bestämning ske. Om DSN visar sig överskrida DRN ska orsaken utredas och åtgärder vidtas för att minska stråldosen. Om den understigs ska orsaken utredas för att påvisa optimerad undersökning. Resultat dokumenteras och lämnas på anmodan till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Allmänna rekommendationer för optimering av stråldos och bildkvalitet finns i European Guidelines on Quality Criteria for Diagnostic Radiographic Images (EUR 16260) och European Guidelines on Quality Criteria for Diagnostic Radiographic Images in Paediatrics (EUR 16261) vid konventionell respektive barnradiologi samt European Guidelines on Quality Criteria for Computed Tomography (EUR 12262) vid datortomografi.

Efter bildbearbetning får tandläkaren remissen för granskning av under-sökningen och diktering. Granskande tandläkare/radiolog kontrollerar bilder och remiss med avseende på ID, organ och sidomarkering.

Utlåtandet ska innehålla en kort beskrivning av patologiska fynd och besvara frågeställningen.

Käkbensförändringar liksom periradikulära förändringar beskrives med avseende på läge, storlek (i mm), form och begränsning.

Se även "Regiongemensamma riktlinjer för radiologiska utlåtanden” på vårdgivare.skane.se, vårdriktlinjer, bild- och funktionsmedicin, vårdprogram och riktlinjer, radiologiska utlåtanden.

OLYCKSFALLSRISKER OCH ARBETSMILJÖPROBLEM 

• halk- och klämskador
• huvudskador mot takstativ
• fallrisk från undersökningsbord

REFERENSER

• Beyer D et al. Röntgendiagnostik von Zahn- und Kiefer-erkrankungen, 1987.

• Hollender L et al. Panoramateknik och intraoral småbildsteknik vid röntgenundersökning av tänder och alveolarutskott. (En jämförelse av stråldoser och diagnostiskt utfall). Rapport SSI, 1991.

• Langlais R P, Langland O E, Nortjé C S. Diagnostic Imaging of the Jaws. 1994.

• Langland O E, Langlais R P, McDavid W D, DelBalso A M. Panoramic Radiology, 1989.

• Som P M, Curtin H D. Head and Neck Imaging. 1996 (320-433).

• Åkesson L. Panoramic Radiography in the Assessment of the marginal bone level. Thesis 1991.

• Ahlquist M, Halling A, Hollender L. Rotational Panoramic Radiography in Epidemiological Studies of Dental Health. Comparison between Panoramic Radiography and Intraoral Full Mouth Surveys. Swed Dent J, 1986, 10 (73-84).