Öka storlek
Hjälp
Logo Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus

susbof

Angiografi

SOS-kod: Inget ifyllt
Ansvarig metodsida: Kristina Olausson
Metodansvarig läkare: Erik Baubeta Fridh
Metodansvarig röntgensjuksköterska/BMA: Kristina Olausson
Allmänt
 

Indikation
Diagnostik och/eller behandling enligt remiss i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog.

Förberedelser/omvårdnad före ingreppet
  • Vid punktion i ljumskarna ska ett decimeterstort område i båda ljumskarna vara trimmat.
  • Patienten ska vara försedd med PVK eller annan intravenös ingång.
  • KAD sätts om kreatinin är över 200 µmol/L och/eller om undersökningen beräknas ta > 2 timmar.
  • Provtagning - se nedan.
  • Premedicinering - se nedan.
  • Patienten ska vara fastande i 4 timmar om ingreppet ska utföras på vaken patient och 6 timmar på sövd patient.
  • Klädsel: patientkläder.
  • Patienten ska vara nyduschad och ha kastat vatten före transport till röntgen eller ha KAD.
  • Patienten ska transporteras i ren säng.
  • Uppgift om eventuell överkänslighet och eventuell uppgift om beslut om begränsningar gällande HLR och/eller IVA (begränsningar i livsuppehållande behandling) ska anges.
  • Om patienten inte är inneliggande på Skånes universitetssjukhus i Lund ska remittenten ombesörja att vårdplats finns på någon avdelning i Lund inför ingreppet och för eftervården.

Fasta/KAD (vätskebehandling)

Vätskebehandling

Per os: Patienten ska vara fastande i 4 timmar före ingrppet om patienten är vaken och 6 timmar för sövd patient. Rikligt med dryck rekommenderas efter undersökningen. Intravenös vätsketillförsel endast efter särskild läkarordination.

 

KAD sätts om kreatinin är över 200 µmol/L och/eller om undersökningen beräknas ta > 2 timmar.


Provtagning

Före diagnostisk angiografi: B-Hb, B-Trombocyter, P-APT-tid, P-PK (INR) och P-Kreatinin. Provsvar får ej vara äldre än 7 dagar och ska finnas tillgängliga när patienten kommer till ingreppet.


Före intervention: B-Hb, B-Trombocyter, P-APT-tid, P-PK (INR), P-Kreatinin, bastest och blodgruppering. Provsvar får ej vara äldre än 7 dagar och ska finnas tillgängliga när patienten kommer till ingreppet.


Efter angiografi: P-Kreatinin om diabetes, tidigare förhöjt P-Kreatinin. Pat med Metformin se nedan. B-Hb endast om patienten blött under/efter undersökningen.
 


Premedicinering
Ordineras av remittent. Ges om patienten är orolig och önskar detta. Då ges exempelvis t Apozepam 10 mg eller supp Stesolid 10 mg. 

Kontrast/läkemedel under ingreppet

Kontrastmedel: Omnipaque 240 mgI/ml 

                        Visipaque 270 mgI/ml vid selektiv kateterisering vid TACE

                        CO2 vid t ex TIPS eller när patient har dålig njurfunktion

 

 

Spolvätska: Natriumklorid 9 mg/ml 500 ml x 2

 

Spoldropp: Natriumklorid 9 mg/ml 500 ml blandat med Heparin 5000 IE/ml 0,1 ml (= 500 IE)

 

Heparin: 5000 IE/ml – 1 ml (= 5000 IE) späds med 4 ml NaCl – 1 ml av lösningen sprutas in i en 500 ml NaCl-påse

                                                                                          - 1 ml av lösningen sprutas ner i ledarskålens NaCl (500 ml-påse)

 

Lokalbedövning: Carbocain 10 mg/ml 10-20 ml


Organprogram på röntgenutrustning

Vuxen: LD DSA Body och i denna grupp 2 b/s eller 2/1 b/s (artär/venös fas)

 

Barn: DSA Body Barn och i denna grupp 2 b/s


Uppdukning/material
  • Uppdukningsset ”Angiodynset MAS-Lund-CSK Basset”
  • Mikropunktionsset 4F
  • Droppaggregat
  • Tryckspruta 200ml
  • ”Strumpa” till ultraljudsprobe 9L
  • Ev extra sterilskydd 140cm till ultraljudsutrustning och takhängt blyskydd
     

Lägg fram (fråga interventionisten innan Du öppnar detta!):

  • Introducer 4F eller 5F 10-11 cm
  • Kateter SIM1 4F
  • Kateter UF 4F
  • Ledare Terumo .035" – mjuk 150 cm med J-tip
  • Mikrokateter Progreat 2,7F 130 cm
  • Liten Y-connector FLO30

Utförande
  • Patienten informeras och kontrollfrågor angående kontrastmedel ställs och svaren dokumenteras.
  • Patienten kopplas upp för monitorering - av röntgenpersonal på vakna patienter och av anestesipersonal på sövda patienter. Monitorering utförs före, under och efter ingreppet.
  • Kontrollera att patienten ligger bekvämt med armstöd och kudde under knäna, samt ligger säkert. Sövda och oroliga patienter ska vara fixerade med fixeringsband över exempelvis benen.
  • Dokumentation/journalanteckning om ingreppet ska göras i PACS.
  • Patienten sterilkläs.
  • Lokalbedövning läggs.
  • Kärlpunktion utförs med hjälp av ultraljud.
  • Introducer läggs in i aktuell artär eller ven.
  • Spoldropp kopplas upp vid arteriellt ingrepp - ska droppa in sakta under ingreppet.
  • Radiologen ordinerar vilka katetrar och ledare som ska användas. Ledare och kateter läggs in via introducern.
  • Katetern läggs i aktuellt kärl.
  • Angiografi utförs med kontrstinjektion antingen för hand eller med hjälp av tryckspruta. Radiologen ska alltid ordinera kontrastinjektionen som görs med tryckspruta.
  • Eventuell intervention utförs.
  • Eventuella läkemedel under ingreppet ges efter ordination av radiolog eller annan läkare.
  • Ledare och kateter avlägsnas.
  • Spoldropp stängs.
  • Introducer dras och hemostas anläggs antingen genom handkompression eller med hemostasutrustning.
  • Radiologen ordinerar eftervård.

Eftervård/omvårdnad efter ingreppet
  • Överrapportering rtgssk → avdelningens ssk.
  • Skicka med utskrift från journalanteckning från IDS7.
  • Ssk på avdelning avgör omhändertagande beroende på patientens tillstånd.
  • Om patienten har haft urinträngningar under ingreppet och inte har kunnat kissa på bäcken/flaska ska detta meddelas till avdelningen. Eventuellt kan radiolog kontrollera urinblåsans fyllnad med ultraljud, be annars avdelningen utföra bladderscan. Eventuellt måste avdelningen sätta urinkateter under eller efter ingreppet. OBS! Rapportera över eventuella besvär med urinträngningar.
  • Kontroll på avdelning i enlighet med lokala rutiner.
  • Sängläge och hemostas enligt journalanteckning (från IDS7) från röntgenavdelningen. Efter punktion i femoralisartär får patienten inte lyfta huvudet eller använda bukmusklerna den första timmen efter undersökningen. Informera patienten. Om risk för hematom instruera honom/henne att själv palpera sig i ljumsken för att upptäcka eventuellt växande hematom. Vid ev hematom kontakta ansvarig radiolog. Kontrollera urinproduktionen. Servera mat och riklig dryck. Patienten kan behöva matas på grund av sängläget.

 


Kommentar
Undersökningsrum 15 och hybridsalen. Undantagsvis undersökningsrum 14.

Bild och funktion, Skånes Universitetssjukhus
Författad av: Anita Brinck 2020-05-18
Uppdaterad av: Anita Brinck 2025-10-23
Metodansvarig